Idag hade vi hoppträningar för Fredrik Jönsson och terrängträningar för Jan Jönsson. Precis som jag hade tänkt mig var jag star strucked av dem båda. Båda var dock väldigt svenska och lätta att prata med. Eftersom vi hade terrängträningar senare på dagen gjorde vi en lätt hoppträning. Jag skrittade på 12 minuter till Piias och Fredriks ridbana och mötte Fredrik där. Lite förvånad var jag över att ridbanan kändes så liten, den har alltid sett mycket större ut då andra ryttare har filmat sina träningar där.
Jag travade självständigt fram och vid galopparbetet började Fredrik hjälpa mig. Till en början pratade vi om mina och Jojos mål och vad vi har gått under de senaste åren, att Jojo har tendens att spänna sig och jag inte får galoppen att rulla på lugnt men med ett långt steg. Tror ni Jojo var spänd idag? Nej inte det minsta. Hon visade verkligen det bästa av sig, var väldigt rund och avslappnad, utan att vara slö på något sätt. Hon vet nog precis när man skall imponera på viktigt folk ;) Hon var kanske en aning bakom skänkel under hela ridpasset, men eftersom hon hade ett så bra sug mot alla hinder gjorde det inte så mycket. Så gårdagens nästan tre timmars ridning gjorde verkligen sitt!
Jag var verkligt nöjd med Jojo och Fredrik undrade lite vad som egentligen var vårt problem. Vi jobbade på en stund på galoppbommar, flyttade oss över till linjer med olika steglänger och slutligen hoppade vi en liten och lätt bana på 90-100 cm höjd. Lekande lätt! Jojo tog bra i och stampade av ordentligt så vi fick några riktigt runda och fina hopp. Efter 30 minuter tyckte både jag och Fredrik att det räckte för Jojo om hon skall orka ordentligt med terrängen.
![]() |
Liten sneaky peek från planen och vår hoppbana. |
Senare på dagen var det dags för terrängen. Som jag har väntat! Jag körde med Jojo till Revinge terrängbana, endast cirka 6 kilometer från vårt stall och Flyinge. Vi värmde upp lätt i galopp med små skutt över uppvärmningsstockar. Ganska fort glömde jag bort att jag red för en olympisk brons- och flerfaldig SM guldmedaljör i fälttävlan och började koncentrera mig på mitt arbete. Vi gjorde många hopp på olika stora spetsar och arrow heads och kombinationer av dem. Slutligen gjorde vi olika vattenuppgifter. Ett stopp kom det på ett stort nerförhopp i vattnet, med detta var endast för att jag fegade lite och red inte tillräckligt. I allmänhet kändes det väldigt bra, Jojo var verkligen på hugget och den sexmånader långa vintervilan kändes inte någonstans! Själv får jag koncentrera mig på att rida tillräcklit mot mer krävande hinder, som stora nerförhopp, använda helt enkelt mera ben och inte ta i för mycket framifrån. Detta har även Hessu sagt i Niinisalo, jag får inte hänga kvar på tygeln tre-fyra steg före, utan måste låta hästen göra arbetet och endast rida följsamt före hindret. Annars riskerar man ett mer flackt hopp utan rygg.
Super fiilis hade vi hela dagen igenom och goda råd fick vi av både Janne och Fredde. De följande dagarna är inte lika fullspäckade men vi förbereder oss för söndagens tävlingar i Vinslöv. Imorgon kväll kommer också mamma till Sverige och då hoppas vi på mer bild- och fotomaterial :)
Super fiilis hade vi hela dagen igenom och goda råd fick vi av både Janne och Fredde. De följande dagarna är inte lika fullspäckade men vi förbereder oss för söndagens tävlingar i Vinslöv. Imorgon kväll kommer också mamma till Sverige och då hoppas vi på mer bild- och fotomaterial :)
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti