Onsdagen innan vår avfärd till Mantorp hade vi sista hoppträningen för Fredrik Jönsson. Riktigt kul med svåra uppgifter och linjer. Jag koncentrerade på att hitta en stor och vägvinnande galopp och att inte ta för mycket med handen tillbaka. Speciellt nu när Jojo har varit bakom skänkeln under nästan hela vår vistelse i Sverige. Det är utvecklande att märka sina misstag utan att någon annan behöver säga det. Det kallar jag för självkännedom och utvecklar en person som ryttare.
Vi jobbade inte på något speciellt under träningen, mera att rida distanser med bra rytm och att hitta avstampningsstället. Fredrik berömde Jojo över det att hon ser (och är) ridbar fastän hon i början är en del spänd och nervös. I början kändes det som att jag mest flög omkring fastän det inte syns på videon. Dock fick jag alltid nu och då en riktigt bra känsla, Jojo var lugn men galopperade bestämt på, jag såg alla avstånden, reagerade och red rätt och vi fick till några riktigt bra och kraftiga hopp. Vi hoppade inte några högre hinder, banan låg på cirka 100 cm, eftersom linjerna var såpass svåra.
Imorgon bär det av till Mantorp där vi spenderar våra sista dagar i Sverige. I Mantorp startar vi även vår första enstjärninga klass för denna säsong. Så taggad!
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti