Dressyrträningar och uteblivna hoppträningar

På onsdagen hade vi dressyrträningar för vår tränare och stallsägare Iia Taberman. Det är alltid veckans höjdpunkt! För något år sedan hade jag aldrig trott att dressyr kan vara så kul, men tiderna ändras. Dressyren är ju grunden för all ridning och har hjälpt mig och Jojo att komma dit vi är idag. Utan Iias hjälp skulle vi nog ännu också komma ut ur dressyrbanorna med 56 % istället för 65 % ;) 

Det är så många saker man ska komma ihåg då man rider dressyr! Takt, tempo, form, sits, vägar, att hästen är mellan hand och skänkel, mellan båda benen, tajmning, framåtbjudning, lösgjordhet osv osv... Eftersom vi under den tiden vi bott hos Iia har gått mycket framåt inom grundridningen och märkvärt höjt våra dressyrprocent har en helt ny värld inom dressyren öppnats för mig. Dressyren kan se tråkig och enformig ut, men de ger en känsla som är svår att beskriva. När alla pusselbitar faller på plats och hästen gör precis det du vill precis när du vill. Det handlar om nya dimensioner som görs endast med tankekraft, då hästen och ryttaren är i ett otroligt samspel. Eftersom Jojo är så känslig är det även lätt att endast rida med tanke, och då handlar den om att spänna eller slappna av i bålmuskulaturen för att få rörelserna utförda. Inga skänklar, inga händer. Endast mellangärdet gör jobbet.

I alla fall, det vi gjorde under träningen var följande: avslappning och balans i förvänd galopp, skänkelvikningar och tempoväxlingar. Sjukt svårt! Eftersom Jojo till en början sprang iväg i både trav och galopp och jag hade svårt att hitta ett lugnt tempo med tydlig takt där hela kroppen arbetar började vi nästan genast jobba med förvänd galopp. Den gör Jojo lugnare då hon hamnar fundera efter vart hon lägger sina ben, och jag har lättare att kontrollera och få henne att arbeta och hitta sin balans. I den förvända galoppen växlade jag mellan att rida på 20 och 12 meters cirklar och volter. 12 meter i förvänd galopp kräver väldigt mycket kraft av en häst, men Jojo klarar det galant bara hon koncentrerar sig på mig. Sen red vi även tempoväxlingar på cirklarna i förvänd galopp, puuust så svårt igen! 

Då jag hade fått Jojo lösgjord och avslappnad fortsatte vi med travarbetet och red skänkelvikningar från spåret till medellinjen. Dessa rörelser är ofta med i olika dressyrprogram för vår del. I början var det som alltid lite knaggligt eftersom bakdelen gärna vill släpa efter och framåtbjudningen tappas bort efter de fem första stegen. Vi fick arbeta med skänkelvikningarna även i galopp, vilket var betydligt lättare. Då det fungerade i galopp böt vi igen till trav och då flashade vi riktigt fina skänkelvikningar! 

Efter det fortsatte vi med tempoväxlingar. De har alltid varit en stötesten för oss och sänker våra poäng på banan. Jojo är ingen "liitokavio" och kommer aldrig att bli det, men med hårt arbete kan vi få fram ett längre steg som inte tappar sin takt och blir snabbare vid ökningarna. Galoppökningar fungerar redan helt bra i dagens läge, ibland vill Jojo dock bli lite het på gröten och varvena blir på. Nu snurra hon med svansen som en propeller och bakdelen flyg upp och ner upp och ner... Vårkänslor i kroppen helt enkelt. 

Då vi utfört alla "svåra" rörelser red jag igenom ett av dressyrprogrammen som är i Sverige. Helt ok, men Jojo blev lite vild, tappa sin koncentration och lösgjordhet mitt i ridningen. Det blir bara att öva öva öva ännu mera. Slutligen gjorde vi ännu förvänd galopp för att hon skulle slappna av innan jag avslutade ridningen. 

En av mina favoritbilder då vi övar dressyrprogram. September 2014.

Dagens hoppträningar blir sen endå inte av pga akut klinikbesök för vår hopptränare :( Så synd eftersom vi inte hoppat för någon på några veckor av diverse orsaker, och vi ska starta 110 och 120 cm på lördagen :/